Nu har det nästan gått två hela månader sen jag skrev sist... Under den tiden har jag haft ganska mycket för mig, "slutprov", första födelsedagen i USA, första julen i USA och första nyåret i USA bland annat.
Mitt senaste inlägg var den 3dje December, runt omkring perioden jag började bry mig om slutet på terminen. Där var inget speciellt att bry sig om vad det gällde det, allting gick som en dans. Där var en rolig liten episod i min Sport Management kurs som förgyllde min dag =P
Den sista lektionen innan mitt "slutprov" så står jag utanför klassrummet och väntar på att gruppen innan oss ska lämna rummet. Då dyket min lärare upp och frågar mig om jag hade fått hennes PM. Detta har förstås skickats ut via skolans hemsida där jag inte är en speciellt frekvent besökare, så jag svarade att jag inte hade sett det varpå hon säger "Jahapp, då berättar jag inte för dig då". Sådana utlåtande brukar oftast göra folk nyfikna, och jag är inget undantag. När vi väl är inne i klassrummet så börjar hon ge tillbaka några inlämningsuppgifter och när hon ger mig min så börjar hon skratta lite och säger "Jag hade tänkt att tortera dig hela lektionen men jag kommer bara börja skratta när jag ser dig. Du har redan MVG här så du behöver inte sitta med på denna lektionen eller på sista provet". Så jag får mitt arbete, tackar så mycket för denna terminen och spatserar ut från klassrummet.
Söndagen den 19 December så hoppade jag på bussen för att ta mig till Dubois och Brockway. Resan var inte världens mest smidiga, förseningar här och där, men jag lyckades komma fram ändå. Jag bjöds på en middag av resterna från släktens pizzaparty samma kväll vilket passade mig helt ok!
Ett par dagar efter det så åkte jag och Tina iväg till State College för att handla lite kläder. När vi väl kom dit spenderade vi nästan en halvtimme på att bara hitta en parkeringsplats, det är inte det lättaste när man har en bil som är stor som ett helt hus. Shoppingturen var ganska lyckad och jag fick äta Five Guys hamburgare och detta är något speciellt, dom är bland dom bästa hamburgare jag någonsin ätit (helt i klass med Viggos i Lund)
Min födelsedag var ganska rolig, bortsett från att Linda hade lovat bort mina tjänster den dagen. Jag spenderade merparten i en bil runt om, vad som kändes som, halva Pennsylvania. Mina presenter hade inte kommit med posten heller så det var kanske inte den bästa födelsedagen någonsin men helt ok ändå, och den första i USA ovanpå det.
Paketet med mina presenter dykte upp först på julafton (japp dom delar ut post den 24de). Linda lade vantarna på dom med en gång och lade dom under granen och sa att jag inte fick öppna dom förräns alla hade kommit på Juldagen. Så jag fick helt enkelt vänta tills folk hade kommit dit dagen efter för att öppna mina presenter. Jag var upptagen nog dock... Jag hade sagt att jag skulle ta hand om kalkonlagandet denna julen så då fick jag ju göra det också. Jag klev upp 06:00 för att stoppa pippin i ugnen och lade mig sen vid granen och sov ett par timmar som traditionen sig bör. Presentöppnandet var skoj och jag fick ett par riktigt roliga presenter. Dagarna innan så hade Tina och Linda frågat mig vad jag ville ha och jag hade svarat bl a att jag ville ha en bil varpå dom skrattar förstås, men sen på Juldagen så kom jag ihåg att dom är ju släkt med pappa. Detta innebar att jag fick en bil, lite mindre storlek än väntat men icke desto mindre en bil. Jag fick även två stora tvättsäckar! Mycket uppskattat! Här är min nya bil!
Nyår var en pärs. Jag hade smsat Brittany den 18de och frågat om hon var sugen på dra till Niagara-fallen och fira nyår. Detta grusades tyvärr pga att hon hade lovat att hon skulle spendera nyår med en kompis som tyvärr inte hade något pass och kunde inte följa med till Kanada. Jag frågade om jag kunde hänga med på någon fest med dom istället och hon sa att det gick aldeles utmärkt och att hon skulle återkomma med info om tid och plats. Tack vare våra fantastiska teleoperatörer här i USA fungerar inte alltid trafiken mellan dom olika operatörerna så jag fick aldrig någon info om tid eller plats, det började se mycket dystert ut =(
Jag, Tina, Linda och Brian (Tinas man) snackade ihopa oss om att dra ut på en pubrunda istället vilket är ett helt ok sätt att fira nyår på enligt mig. Vi satt hemma och väntade på att Jim (Lindas man) skulle komma hem när Tina får ett sms från Austin (killen som Brittany hade med till Thanksgiving) som undrar om jag är sugen på att dra ut med honom på fest. Detta passar perfekt eftersom att när Jim kom hem och blev tillfrågad om han ville ut på stan på nyår (detta var första gången på 6 år som han hade nyår ledigt) men det passade inte honom, han var trött. Men jag hade ju Austin att dra ut med! Men hörde vi av honom igen? Nepps... Så det hela slutade med att jag satt hemma hos Linda och virkade på nyår =( Dagen efter får vi reda på att Austin hade precis kommit hem från Las Vegas och däckade när han kom hem och sov bort nyår. Vi får även reda på att Brittanys kompis hade gjort slut med sin pojkvän och satt hemma och tjurade hela nyår. Så med andra ord hade Niagara-fallen passat perfekt trots allt... Men men, det får bli nästa gång!
Den 9/1 tog jag bussen (vid rätt tid denna gången) hem och hade turen att hamna på expressbussen från State College, vilket sparade mig 2 timmar!
Än så länge har terminen gått riktigt bra, jag går Psykologi, Kommunikation, Matte och Intro to Theater. Dom tre sistnämnda är dom mest intressanta och jag har haft turen att få riktigt bra lärare i alla ämnena. Jag har även börjat kolla upp hur allt transferrande kommer gå till hösten och jag har fått mycket goda nyheter. Jag kommer kunna att ta mig till ett Campus som endast är 1-1½ timme från släkten istället för 6 timmar!
Det enda som stör mig just nu är så kallade ”snowdays”. Denna termen fick jag lära mig på ett ganska så otrevligt sätt. Den andra Tisdagen efter att terminen hade dragit igång så gick jag upp i vanlig tid och såg att där låg kanske 15-20 cm snö på marken varpå jag tar på mig lite extra kläder och tog mig ner till busshållplatsen, där var lite mindre trafik än vanligt men jag tänkte inte riktigt på det just då. När bussen väl kommer så händer något mycket ovanligt, jag fick en sittplats! I vanliga fall kommer jag inte längre än ett par steg in i bussen eftersom att den är full av studenter men vi var bara 4 stycken (mig inkluderat) den dagen. Påväg till skolan så börjar jag verkligen lägga märke till avsaknaden av trafik och när vi svängde in på skolans parkering så möts jag av en udda syn, där var inte en enda bil i parkeringen. Jag svor lite för mig själv åt alla mesar som inte lyckas ta sig ut i snön men när jag sen lägger märke till att lärarparkeringen också är tom så känns det mer som om någon hade hällt en spann kallt vatten över mig. Jag och dom tre andra studenterna hoppar av bussen och är mycket skeptiska till det hela. Vi spatserar upp till dörren och märker att den är låst... Skolan var stängd... På grund av 15-20 cm snö... Vi lyckades komma på bussen tillbaka och jag spenderade resten av dagen framför datorn nerbäddad i sängen!
Sen dess har vi haft två snödagar och jag har kommit fram till att man får en timme ledigt per tum snö som faller. Snöröjningen är ett skämt här också, det är bara en brigad privatfirmor med Pick-Up bilar som dom har monterat ett plogblad fram på... Det är ganska intressant med alla dom här nya erfarenheterna.
Roligt att läsa om dina amerikanska erfarenheter! Nyårsafton lät som rena snurren ... Men, hur kom det sig att du satt och virkade??
SvaraRaderaLena
Jag hade precis stickat ett par Yllestrumpor för att hålla fötterna varma och hade lite garn över. Tina som redan virkar en del erbjöd sig att lära mig att virka så jag satte mig och virkade
SvaraRadera